måndag 24 maj 2010

Kärring nummer 1 o 2

Jag lyckades med skolan,
dock vart jag seg efter lunchen, åt knappt något,
drack en kaffe och fortsatte så gott som jag kunde.
Har nämligen demolerat ner garderoben och packat in den i papp nu.
Gjorde klar det, städade och gick hem.
Skulle dock inte hem utan en sväng till Vårdcentralen först för
att skaffa ett intyg till Sats, jag vågar inte träna mer med tanke
på att jag kan få mani och köra över mig totalt.
Starkt av mig att inse det, men jag får en sådan ångest över att
jag inte tränar så det inte är sant..
Det känns fel att inte gå dit..
Men men, kom till Vårdcentralen, som jag inte riktigt hittade,
eftersom dom har byt lokaler, men till slut så =)
Jag
Mina tankar
Kärring nummer 1
Käring nummer 2

Kommer fram till receptionen, lämnar fram mitt leg:

-" Du vill träffa en läkare?"
(jaaa, vad trodde du jag ville träffa?)
-" Ja, precis.."
-" Vem ska du träffa?
(vadå, vem ska jag träffa? Det är väl för fan drop-in!?)
-" Men, det är väl drop-in? Eller?"
- " Nä, vi har faktiskt slutat med de, du måste ha en tid för att få
träffa en läkare nu för tiden..
(men WHAAAT!? Det har varit drop-in så länge jag kan minnas)
- " Men, jaha.. Jag har ingen tid.."
- " Vad gäller det?
( men skojar du!? Jag är väl här för att jag är sjuk?! Eller?)
- " Jag skulle behöva ett intyg till mitt gym, 
jag har nämligen ätstörning och kan, och vill inte riskera att gå dit..
Och akuten på St Görans skriver inte ut intyg.."
Varpå hon blir stum.. 
 (men, jaha, ska jag stå här och titta på dig bara?)
-" Ehm.. " Hon tittar mot kärringen som står i receptionen bredvid, 
varpå hon kommer fram och frågar vad saken gäller..
- "Ja, hon har ätstörning och skulle behöva ett intyg till sitt gym.."
-"Ja, men vi har inte några tider.."
- " Men det gäller ju bara ett intyg, är inte Dr. Larsson här,
eller skulle hon gå?"
- " Hon har gått redan!"

Dom blir tysta, kärring nummer 2 går in på kontoret där
det sitter fler kaffedrickare. Kärring nummer 1 bara står och tittar,
och vet knappt vart hon ska tittat fören även hon går in på kontoret till dem andra, 
HAHAHA!
Kärring nummer 2 kommer ut:

- " Du kan få ett intyg, men det kostar pengar..
(say WHAAAT?!)
- " Pengar? Du menar att det gå på frikortet?"
- " Nä ett intyg ingår inte i det, 320 kr i timmen kostar det
(du skojar, sääääg att du skojar?!)
- " Men, jaha.."
- " Du får be akuten fixa det..
(jag har ju försökt!!!!)
- " Jag har pratat med dem, dom hänvisade mig till vårdcentralen.."
- " Ja men då får du betala
(mutter mutter mutter..)
- " Aja, jag får väl skita i det då!"
 Sen vänder jag ryggen till, hör kärring nummer 2 säga något i
samma sekund som jag glömde henne.

Alltså jag fattar det inte!?
För det första har dom tagit bort Drop-in.. Och för det andra:
Kunde dem bara inte har gett mig en tid till läkaren, 
jag hade snackat med läkaren om mitt problem 
och sedan fått intyg och klar?
Jag orkade bara inte stå där..
Dom gav mig såna konstiga vibbar, och att ens vara i
miljön fick mig att må illa.. Jaja, ska pröva imorgon igen, kanske..
Måste dock ha en remiss till Upplands Väsby, vore ju något.. Men hur?
Det problemet tar jag i morgon, orkar inte tänka mer på´t nu..

Kom hem
Fixade tradera medan jag hetsåt tårta, 1 muffins, 2 smörgåsar, ost
Bad brorsan överföra pengar till mitt konto
Duschade, kräktes
Fixade tradera
Gick till åkermyntan för att köpa frimärken och lägga paketen på lådan
Hade inga pengar
Gick tillbaka
Tjatade på brorsan om pengar som han inte överfört!
Körde med bilen och brorsan till Johannelund
Köpte frimärken
La paketen på lådan
Hemma
Sätta ihop tälten vi har fått, AS NICE!! =D
Packa ner det igen
Och nu sitter jag här..

Jag pratade med dig i dag..
Det kändes bra till en början, jag kände glöden..
Men sedan minns jag så mycket jag har upplevt med dig, 
så mycket fina minnen jag faktiskt har med dig, 
det fick mig att få ångest.. 
Ångest över att jag inte kommer få ha mer än just minnen av dig.. 
Jag vill så mycket mer..
Jag vill kunna älska dig, hålla om dig när jag känner mig nere..
Jag blir så osäker, det känns inte som att du kommer komma tillbaka,
men ändå så gör det de. 
Jag har knappt rört någon annan efter dig,
jag vill inte, jag känner inte för det, för du har mitt hjärta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar